Predikopodden tackar för sig!

Ett år har gått.
För ett år sedan hade jag lovat mig själv att åtminstone göra två poddavsnitt för att se om detta kunde vara något. Det blev 43 avsnitt. Uppskattningsvis 200 timmar av min fritid. Och så roligt jag har haft!
Men nu är det dags för Predikopodden att tacka för sig. Det finns inte drivkraft i mig för ytterligare 200 timmar. Och när man inte längre orkar göra något så bra som man borde, då är det dags att lägga ner. Men andra projekt existerar på idéstadiet, så det här blir kanske inte det sista ni hör.
Tack alla som har varit med och poddat med mig! Ni har så generöst delat med er av kunskap, erfarenhet och personlig reflektion!
Och stort tack alla ni som har lyssnat och uppmuntrat mig längs vägen. Utan er hade det aldrig blivit 43 avsnitt! Och det har varit väldigt roligt att få feedback längs vägen.

Det jag framförallt tar med mig från det här äventyret är en erfarenhet av vad samtal kan betyda! Jag hoppas att ni andra också fått del av den erfarenheten!

Allt gott!

Clara Nystrand

Långfredagen

Korset eller Ge det inte för mycket ord

"Den som är anklagad för hädelse är den som ropar ut sin gudstro" säger biskop Johan Tyrberg om Jesus dödsögonblick.
Och kanske är det en tankeställare för oss alla.
Det är inte alltid de som anser sig vara fromma som är det i slutänden.

Om detta pratar vi. Och om övergivenheten. Och om kvinnorna som stannar kvar. Trots allt.

Men vi konstaterar också att vi inte kan prata om allt det som har med långfredagen och korset att göra!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 043 - Predikopodden

Jungfru Marie bebådelsedag

Guds mäktiga verk eller "Är du på?"

"Omöjligheten är Guds fråga, villigheten är min."

Biskop Johan Tyrberg och jag pratar om jungfrufödsel och inkarnation.

Om små och stora omöjligheter.

Om att säga ja till Gud och om att säga nej.

Och jag efterlyser lite mer tvekan från Maria. 

För att kunna identifiera mig.

Men det står inget om någon tvekan. 

Sen för Gabriel in oss på "den undflyende närvaron" - Gud som vi aldrig kan förfoga över.

Jag nämner också en grej jag läste på tåget på våg till samtalet. Om man vill läsa mer om det så finns det här: Utmaning från David Lose 

- en av vår tids mest nytänkande och inspirerande homileter.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 042 - Predikopodden

(Foto: Martin Lindeborg)

3:e söndagen i fastan

Kampen mot ondskan eller kampen mot plågan

Den starka blir lika sårbar som den sårbara.
Ingen klarar sig på egen hand.
Vi är alla beroende.
Alla nära till sårbarheten.
Och desperationen.

Den som är utanför lyfts in.
Det finns inte längre ett utanför.
Också det i mig som jag vill gömma
får lov att vara med.
Konventioner, som måste brytas, bryts
och vi får ana en annan verklighet.

"Min dotter" säger han
och visar oss att ett helande är större än ett botande.
"Din tro har hjälpt dig" säger han
och vi undrar på vilket sätt
och vilken tro?
Tro på vad?
Hur mycket tro?

Nej, det gör sig inte i textform. Jag har pratat med Anna Ballan, Helsingborg, och det var jätteinspirerande!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 040 - Predikopodden

2:a söndagen i fastan

Den kämpande tron eller Jesus ger inte upp om Simon heller

Det är en helt fantastisk text som jag och Anna Ballan pratar om idag. Det finns så många stenar att vända på i den. 

Den bjöd in oss till att prata om så mycket av det där viktiga: kärlek, förlåtesle, tacksamhet och tro. Utan att det blev sådär lamt som det blev nu när jag bara radade upp orden!

Och det är nånting skönt med de där texterna som hjälper en att få syn på också sina dåliga sidor, men som samtidigt lyckas förmedla att man är älskad ändå. 

Om du vill läsa en underbar betraktelse över texten kan du göra det här.

Men först hoppas jag att du vill lyssna på samtalet här: 039 - Predikopodden

1:a söndagen i fastan

Prövningens stund eller Gå inte dit

Är det så att det finns strider som vi måste ta?
Eller är all strid alltid fel?
Är det kristet att backa ur? Gå runtom och förbi?
Eller är det mer kristet att ta striden mot det onda?
Men hur vet man i så fall att det är just mot det onda som striden förs?
Hur känner vi igen det onda?
Hur kan vi känna igen det i så god tid att vi kan stoppa det vid dörren, innan det har smugit sig in i vårt vardagsrum och lagt sig på soffan?
Och hur kan vi egentligen prata om ondskan på ett sätt som vi kan relatera till?

Sådant pratar jag och Staffan Åkerlund om i dagens poddavsnitt, som råkade bli ganska långt.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 038 - Predikopodden

Fastlagssöndagen

Kärlekens väg eller Att dö bort från Jagiskheten

Det är inte alldeles lätt att sätta ord på det som texterna handlar om nu under fastan. Men Staffan Åkerlund och jag gör ett försök i det här avsnittet. Att sätta ord på inkarnationen och försoningen. Även om man förstås inte kan nå så långt på de ämnena i ett kort samtal.

En annan som försökt ge ord åt den text vi pratar om idag är W Stinissen. Han skriver såhär om vetekornets lag: 

"Jesus säger inte: Om ni vore lite generösare, lite mer offervilliga skulle ni bära frukt och gå snabbare fram på er väg. Nej, han ber oss att inte alls bry oss om vår väg, utan resolut slå in på hans väg. Evangeliet handlar inte om hur vi skall göra oss lite bättre. Det handlar om att hålla sig tätt intill Jesus. Dö hans död, för att leva hans liv."

Jag vet inte om någon annan än jag tycker att något blir tydligare av de orden, men jag tycker i alla fall om dem!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 037 - Predikopodden

PS. Om ni inte får ordning på tekniken, så hör av er! Det är något som verkar vara lite krångligare idag. Det verkar som att man först måste ladda ner avsnittet och sedan lyssna på det, men gör man så, så borde det gå!

Kyndelsmässodagen

Uppenbarelsens ljus eller Idag kommer du att möta Gud

Efter mitt samtal med Cecilia Karlsson så sitter jag och läser Owe Wikströms bok “Den outgrundliga människan”. Den handlar om själavård. Och när jag läser faller bitarna på plats.

Wikström skriver att vi som arbetar i kyrkan bidrar till sekulariseringen när vi inte hjälper människor att ge sina upplevelser en religiös tolkning, ett religiöst språk. Alla dessa mystika upplevelser som människor bär på, och som de bärs av, dem kan vi hjälpa till att förstå, vi som tror att de upplevelserna faktiskt kan vara ett tilltal från en Annan.

Wikström skriver om att ha mystika upplevelser utan att veta vart man ska rikta sitt tack, det tack som kanske väller upp inombords.

Wikström skriver också om att kristendomen i mycket bygger på att vi kan identifiera oss med bibels och traditionens berättelser. Att genom dem kommer vi in i dialogen med Gud.

Och jag kopplar allt det som Wikström skriver till mitt samtal med Cecilia om Symeon i templet. Och jag tänker att det finns så många personer i den berättelsen som vi kan identifiera oss med, inte minst Symeon. Han kan hjälpa oss att förstå våra egna upplevelser av Helighet. Precis som Symeon bärs av sitt möte med Gud, så kan också vi bäras av våra möten.

Kanske kan predikan den här söndagen bjuda in oss att vara med i berättelsen om Symeon och upptäcka att också vi bär på sådana minnen av Helighet. Stunder i livet som fyllt oss med mod och frid.
Och så kan alltihop fångas upp i, och gå över i, psalm 702.
Eller blir det bara supersmörigt?
Jag vet inte.
Ni kan också bara lyssna på samtalet och inspireras åt något helt annat håll! För som vanligt kom vi att prata om lite allt möjligt.

Klicka här för att lyssna: 036 - Predikopodden

Septuagesima

Nåd och tjänst eller Att vara eller att göra

Jag hann bara stänga av micken efter dagens samtal med Lotta Fång innan jag utbrast "fast jag vill ändå ha beröm när jag gör något bra". Vi har grävt i texten och vi har vridit och vänt på den litegrann tillsammans och jag tror att jag på ett plan förstår vad den vill säga. Men sen är det ändå som att större delen av mig bara inte vill ta in det här med att bara knota på utan tack. Jag tror att den här texten behöver mogna med mig ett tag. Eller kanske behöver jag mogna för att på riktigt kunna förstå. Samtalet idag blev i alla fall ett steg på vägen!
Vi pratade om att vara eller att göra.
Om kyrkan som en plats för verksamhet eller som en glänta för bön.
Om nåd.
Om Jona.
Om missunnsamhet.
Om drivkrafter och om beröm.
Och egentligen landade vi i att vår uppgift är att ge gudskärleken vidare.
Så varför stänger jag av micken och säger att jag ändå vill ha beröm? Vad är det som är så svårt med detta?

Det är i alla fall roligt att vara tillbaka efter julledigheten! Roligt att se att ni gått in på bloggen och FB-sidan och letat efter nya avsnitt! Då känns det som att den här podden faktiskt fyller en funktion. Inte för att jag skulle fiska
efter beröm eller så.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 035 - Predikopodden
(Eller lyssna direkt i mobilen i appen Acast)

Julledighet med boktips

Predikopodden har haft julledigt. Och eftersom avsnitten spelas in i god tid innan den söndag då texterna ska predikas så visar sig den julledigheten nu. Nu kommer det inte att finnas några poddavsnitt på två veckor till. Men sedan kör vi igång igen! Och det väntar en hel del spännande den här våren! Jag har planer och idéer...

Helt opåkallat vill jag också passa på att nämna/tipsa om två böcker som jag just läst och som jag vill låta påverka min syn på predikan:

The Story of Narrative Preaching av Mike Graves - en helt underbar bok som tar berättande på allvar. Men som också är noga med att berättelser inte ska stå ensamma i en predikan, de ska få sällskap av kommentarer och reflektioner. Enligt författaren till denna bok bör en riktigt bra narrativ (berättande) predikan innehålla tre delar: bibelberättelsen, en berättelse från vår nutid (som hjälper oss att förstå bibelberättelsen) samt reflektion/utläggning. Det låter så torrt när jag återger det nu. Jag märker det. Så är det inte när man läser boken. Den är nämligen skriven som en berättelse - för att helt praktiskt visa oss läsare hur man med berättelser kan både inspirera och undervisa på samma gång. Det är en underbar bok för den som söker inspiration i sitt predikaskrivande!! Dessutom innehåller den berättelser vi kan använda!

Andens terapi av Wilfrid Stinissen - Som inte alls handlar om predikan, men som tar på allvar hur vi kan vara andliga vägledare för varandra. Och jag vill att den här boken ska finnas i mitt bakhuvud när jag förbereder predikan och när jag lever min vardag. Den är så tunn att man läser den på en eftermiddag och så pass djup att man kan begrunda den länge. Hinner man inte läsa, så hinner man ändå läsa den här!

Vi hörs snart med nya poddavsnitt!!